Blogginlägg av Christoffer
Fibonacci är en av de mest kända matematikerna i historien. Han kom på det som vi idag kallar fibonaccitalen. Det är en talföljd som finns i de flesta växter och djur. I växter så är det en spiral som man ser på till exempel en kottes utsida (se bilden). Det finns åtta stycken spiraler som täcker alla ”utskotten” på kotten....
De talen som är med i fibonaccis tal följd är 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, 987, 1597, 2584, 4181, 6765, 10946, 17711, 28657, 46368, 75025, 121393, 196418, 317811 osv. Om dom här talen finns med så är den saken uppbyggd av talföljden.
Fibonacci upptäckte den här principen när han undersökte kaniners fortplantning på ett begränsat område. Dom födde alltså är 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, 987, 1597, 2584, 4181, 6765, 10946, 17711, 28657, 46368, 75025, 121393, 196418 ungar i taget (kanske inte så många som på slutet men…).
Det här hänger ihop med det gyllene snittet som är en annan princip som också används i naturen. Men även i gamla byggnader. För förut så användes det som ett skönhets ideal på hus och människor. Växternas blad är uppbyggda av det gyllenesnittet för att det är den mest effektiva lösningen för att en blomma till exempel ska få så mycket sol ljus på sina blad som möjligt. Då sätter den sina blad med en vinkel av 137,5 graders skillnad (se bilden nedanför).
