Blogginlägg av Klara
Som Christoffer skrev tidigare så är positionen av växternas blad uppkomna efter det gyllenesnittet vilket ger en vinkel på 137,5 grader och det är även den här vinkeln som skapar de så kallade spiralerna. Den här vinkeln gör att inget blad skuggas av ett annat och alla blad kan då få så mycket solljus som de behöver, man kan alltså säga att den här vinkeln är en förutsättning för att bladen ska få tillräckligt med solljus för att de ska kunna växa och utföra fotosyntesen som i sin tur alla organismer är beroende av.
Men det finns dock undantag, på en del växter kan man se att de inte alls växer i en vinkel på 137,5 grader utan de växer mitt emot varandra och skapar en 180 graders vinkel eller en 100 graders vinkel. Är de här bara undantag som man bör strunta i eller har de en anledning till att de uppkommer? Finns det något mer anledning till varför växterna bildar spiraler i en viss vinkel förutom för att kunna få så mycket solljus som möjligt? En anledning som är gemensam för alla? På toppen av alla växter finns det en knopp även kallad meristemet och det är här nya blad bildas, ju nyare bladen är desto närmare meristemet är dem och ju äldre bladen är desto längre bort från meristemet är de. Det här resulterar i när löven växer och växten blir äldre trycks de äldre löven allt längre ifrån knoppen och ger plats till nya, förutom detta trycks även löven bort från varandra. Det är på det här sättet, när löven trycks bort från knoppen och från varandra som vinkeln mellan löven bildas som i sin tur ger upphov till fibonaccital spiraler.
Anledningen till att löven uppför sig såhär beror på ett tillväxthormon, löven vill växa där det finns som mest tillväxthormon och ”rör” sig därför åt det hållet. Samtidigt som det här sker med de äldre löven, bildas det nya löv vid meristemet och de kommer växa där det finns minst med löv eftersom det är här som det finns mest tillväxthormon. Den här processen bildar alltså ett mönster, nya löv flyttas och växer där det finns mest tillväxthormon och resten som sker efter händer automatiskt. Det här förklarar även de ”undantag” med växter som växer 180 eller 100 graders vinkel, om något annorlunda inträffar i början skapas ett nytt men stabilt mönster vilket gör att de här olika vinklarna kan uppkomma. Så vad olika växer har gemensamt är inte de fibonaccital som de visar genom spiraler utan det är hur de växer.
Fibonaccitalen uppkommer alltså av en så enkel anledning som ett tillväxthormon men det har en mycket stor betydelse för att växterna ska kunna växa och utföra sin fotosyntes som i sin tur alla organismer och även vi människor är beroende av.